VIDEOBLOGG VANDRINGSTURNÉN 2014 - Vandrarvisan

En enkel smygstart på årets videobloggande!
En helt nyskriven låt av Stiko, med en text inspirerad av alla turnéer till fots.
Håll till godo!

VANDRARVISAN

För det vaga och simpla 
för att se om jag kan nå 
bortom blåa bergen 
så började jag gå 
På en tavla i hallen
ville jag mitt namn ska stå 
Han gjorde vad kan kunde 
för de svaga och dom små 

Farväl , kända stigar 
Och kärlekens famn
Det finns en tid om året 
Då jag är vägarnas man 
Om jag jagade nånting 
Är jag ikapp och förbi 
Men jag måste ändå vandra 
För nu och för en tid 

Alltidland försökte 
Och Kniva var nära 
Vid floderna i väster 
Kunde benen knappt bära 
Om jag klagade nånsin  
Och vägen var hård 
så tänkte jag på de andra 
och vandrade ändå 

Jag kom till den stora staden 
och ett ännu större hav
jag kom till det andra landet
där jag i en avlägsen dal 
fick förklara för en främling 
att jag inte har något svar 
det är nog nånting med med att sträva 
att alltid ha en sträcka kvar

Ingen värme fanns i Värmskog 
det låg en kyla över Sala stad
överallt har jag vänner 
som gör dig stark om du är svag 
det svala i en människa 
försvinner om du är rak
och säger "Jag kom över skogen,
får jag vila här ett tag?"

I ögonvrån finns någonting 
som viskar till mig svagt
Det är dom så varit med mig 
dom som gick med mig ett tag
Men de lagar som gäller 
säger "inget kan bestå 
det du som måste vandra 
det är du som måste gå" 

Det finns något dunkelt i skogen
Det har alltid funnits där 
Det har varnat mig att fortsätta 
att inte stanna här
Så det slagna och brutna 
i din kropp får bestå 
Här kan du inte vila, 
du ska fortsätta att gå 

Det finns en hemlighet i vattnet 
Det bor i varje ström 
Det har sett mig när jag vart där 
Och synat varje söm 
Och när du vadar över bäcken 
ska du inte titta ner 
håll din raka linje 
oavsett vad du ser

fast jag vet min väg är lång
och längre ska den bli 
ska jag alltid stanna för en sång
för en enkel melodi 
och vinner gör nog trägen
då spelar målet ingen roll 
För när svaren finns i vägen 
kan du gå åt alla håll 

Men jag vet att dagen kommer 
när mina resor nått ett slut 
då jag måste blunda 
och låta benen vila ut 
När det dagas över även älven
hör du klockorna slå
En sista gång 
för min skull 
för han som började gå